På varje intjänad löne-1000-lapp skall staten ha över 800 kr.
Löntagare betalar ca 500 kr via skatter och moms och våra arbetsgivare betalar 314 kr i arbetsgivaravgift. Detta är en del av vår svenska 3D värd idag.
Känns det rimligt?
Jag har nästan provat regnbågens alla politiska färger från det jag fick rösta första gången för mer än 30 år sedan. Men, de senaste 10-15 åren har jag inte kunnat förmå mig att attraherats av något politiskt parti!
Vi värnar välfärden, dvs. vi tar hand om våra gamla och sjuka, vi tar hand om våra barn som skall ges möjlighet till en bra och konkurrenskraftig utbildning i en mer och mer global värld. Vi värnar miljön och vår ekonomi. Detta och mycket annat hjälps vi åt med!
Jag har upplevt både höger- och vänsterregeringar under åren men handen på hjärtat, jag kan inte säga att jag egentligen iakttagit någon märkbar skillnad på något av de områden som skall värnas, oavsett partifärg i regering.
Kan vi ärligt säga att vi idag är nöjda med resultatet på alla välfärdsområden? Om inte, är det då rimligt att staten, oavsett partifärg, har kompetensen eller renheten att anförtros 800 kr på varje brutto-1000-lapp?
Om vi faktiskt är nöjda med nivån på alla välfärdsområden, kan vi då vara säkra på att 800 kr på varje brutto-1000-lapp är korrekt belopp för att bibehålla denna välfärdsnivå?
Är det kanske bara jag som tycker det låter som mycket pengar eller är det så att många av oss lever under mer eller mindre stress, att ekorrhjulet snurrar så fort att vi bara accepterar ännu en ny skatt eller avgift utan ifrågasättanden av argument? Nöjer vi oss bara med vad våra folkvalda eller ”experter” berättar för oss via TV och media? Är den kollektiva tilliten och överlämnandet av ansvar till folkvalda och ”experter” helt sund?
Jag för egen del måste erkänna att jag inte högljutt emotsatt mig nya skatter och avgifter. Det har känts för stort och komplicerat för att ha en åsikt om…jag knyter handen i fickan och grymtar till en kompis att det känns fel att betala moms på elskatten.
Som jag sa tidigare så har jag inte attraherats av något politiskt parti de senaste 10-15 åren. Min magkänsla har sagt till mig att det inte står riktigt rätt till med det politiska systemet och att det inte gjort det under en riktigt lång tid. Det har inte känts rent. Min känsla är att det har saknats äkthet, ärlighet, hjärta, frihet och ömsesidighet. Vart har vi varit på väg?
Vad är globalism?
Vad är centralstyre?
Finns det risk att äkthet, ärlighet, hjärta och ömsesidighet lättare kan manipuleras via globalism och centralstyre? Begränsas friheten för individen, familjen, samhället, landet, världen av dessa strukturer?
Jag vill tro att vi i denna förändringens tid naturligt kommer att få se mer och mer av äkthet, ärlighet, hjärta, frihet och ömsesidighet. Ur ett holografiskt perspektiv ser jag hur självkärlek och personlig integritet tar nästa nivå med kärlek och integritet inom familjen, sedan kärlek och integritet för samhället, landet och världen. Jag ser mycket som skall läkas här.
Jag tror alltså inte på att skapa stora centrala och globala bubblor om dom inte först utgår ifrån individens och familjens starka bubbla av självkärlek och integritet och därefter med gradvis större starka, friska och kärleksfulla bubblor. Min känsla är att vi inte är där idag, vilket återspeglas i Gula Västar, Brexit och nu prat om Dexit (Ttyskland).
Jag tror däremot att vi som kollektiv just nu börjar bli medvetna om att vi faktiskt kan täta hålen i båten som vi gemensamt sitter i, istället för att slita så hårt med att ösa. Jag tror att det börjar med att vi nu gemensamt börjar ta blicken från öskaret så vi kan se hålen vi behöver laga. Jag tror att när hålen har lagats så kommer vi alla få uppleva frihetskänslan av att flyta lättare.
Nawiflow 