Enheten som upplevs separerad

Det kanske är längesedan uttrycket; världen är upp-och-ned, var mer befogad. Kanske är tillståndet idag vägen för oss att inse Enheten, hur polariserad den än kan vara från det vi dagligen får uppleva.

När vi tittar närmare på begreppet Enhet så kan vi möjligen finna hur bakvänt vi ser på det. Om vi istället för att röra oss mot Enhet utgår från att Enheten redan Är, följer frågan varför inte alla redan upplever den. I motsats till Enhet blir ofta utgångspunkten för alla intryck och upplevelser separation. Det är också separation vi kan uppleva oss bli matade med men kanske även själva projicera ut i världen en stor del av vår vakna tid.

Vi ser tydligt uppradade bilar på parkeringen utanför Willys. Nu på våren hör vi olika fågelsång i alla riktningar runt omkring oss och vi ser ”ny” blomstring av träd och perenner. Vi ser det ändliga i livet och upplever separation när nära och kära går vidare.

Vår projicering, som bekräftelse på alla separerade intryck, är våra medvetna och omedvetna etiketter på de vi ser, hör och känner. Vi ser bilar i var sin p-ficka med färger och modeller. Vi ger blomstringen och fåglarna namn, och beskriver ljud och årstider.

Vad är enhet i dessa upplevelser och projiceringar?

Vissa har haft förmånen att uppleva Enhet med Allt, då ofta under en kortare period. Tillståndet och upplevelsen kan vara svår att beskriva med ord. Den kan t.ex. upplevas som ett tillstånd av djupare inre vetande eller sanning av hur allt ”där ute” hänger ihop och hur alla till synes separerade delar flyter och ständigt rör sig fullkomligt länkade med varandra och allt annat.

Detta tillstånd kan vara flyktigt, från några sekunder, minuter eller längre men det viktiga är att upplevelsen är gjord. Enhetsupplevelsen fullkomligt kullkastar den annars upplevda separerade världen. Vi vet nu att världen kan ses och upplevas genom andra ögon. Flyktigheten i upplevelsen kan kännas tydligt när vår medvetenhet flyter tillbaks till kroppen och sinnesintrycken tar över. Då kan det vi tidigare sett med sådan klarhet och skärpa bli svår att beskriva eller minnas.

Att vi kan uppleva världen genom enhetsenergi betyder inte att all form, färg, ljud och känsel är en illusion. Enhetsperspektivet visar istället att upplevelsen av separation, mellan objekt eller mer subtila energier som tankar, är en illusion.

Det inre vetandet berättar med tydlig övertygelse att objekt, upplevelser och tankar – olika kompakt energi – är Ett, utan början och slut. Det säger att allt är böljande och aldrig stillastående energi; likt havets långa dyningar, piskande stormvågor eller stilla krusningar på ett och samma hav.  

För vissa kan det bli lättare att för sitt inre föreställa sig detta genom ett subatomiskt perspektiv. Vi föreställer oss då ett objekt som ett energikluster och hur det i objektets yta flyter samman med intilliggande kluster av energi, som kan vara energiklustret luft eller ett annat objekts energikluster. Subatomiska partiklar, som elektroner, är fria att röra sig som dom vill. Fullständigt oberoende av sin ”värd-atom” försvinner dom för att sedan dyka upp på en ny plats och då samtidigt ersättas av en annan elektron på den tidigare platsen.

Vi kan föreställa oss ett objekts subtilt böljande subatomiska rörelse av partiklar och vågformer i en geometrisk struktur, en geometrisk struktur som ger våra sinnen information om objektets färg och form. Med detta perspektiv ser vi objektet utan skarpa konturer. Likt en fantom eller spökbilds ”rökiga kontur” kan det beskriva hur objektets yttre gränser suddas ut. Utan större ansträngning kan vi då föreställa oss hur objektets ”rökiga konturer” smälter samman med andra objekts ”rökiga kontur”.

På detta sättet finner vi hur energifältet av en kropp, oavsett stol, människa eller luft bär med sig information som vi tolkar medvetet eller undermedvetet genom perception via våra sinnen. Även tankar, historia och framtid finns anslutet till detta fält vilket vi beroende på hur sensitiva vi är kan tona in och få information om genom enhetsfältet.

Uppvaknandeprocessen vi nu lever i handlar om medvetandeexpansion. Alla har inte samma mål för denna livscykel men vi uppfyller alla den roll vi är här för att vara. Vissa är här för att växa in i och hålla Enhetsenergi. Det kan innebära att förkroppsliga denna redan (alltid) existerande energi och uppleva den i sina liv.

Enheten Är redan! Genom att medvetet växla perspektiv från upplevelser av livet genom grundprogrammet separation, som visar oss separerade objekt eller att ”mina känslor orsakas av det där ute”, till att istället styra fokus till grundprogrammet Enhet, så kommer vår perception från våra sinnen och våra tankar att växla om till att istället spegla upplevelser som visar oss Enheten.

Ett annat sätt att uttrycka detta är att; ju mer vi dissocierar från sinnenas separerande perception av denna världen och istället tonar in på den högre inre intelligensens perception av enhet, desto mer av vårt inre vetande av samband och helhet aktiveras.

Det är i denna högre energi som vi inser att vi inte är våra kroppar, utan att vi är det inre sanna och eviga Jaget som gör denna jordiska resa, i kroppen mot självinsikt. En rörelse från upplevd separerad formvärld till upplevelsen och varandet i denna värld genom Enhet.